Visuella kulturer
Seminariet är baserat på boken "Barns visuella kulturer - skolplanscher och idolbilder av Anna Sparrman". Genom litteraturen fick vi diskutera nedanstående bergepp som vi skulle ha besvarat innan seminariet. Sedan skulle vi läsa ett varsitt kapitel i projektgruppen för att sedan redovissa detta kapitel inför hela klassen då vi parades ihop med andra som hade läst samma kapitel.
Begrepp:
Bild: En bild kan vara så himla mycket. En bild är mer än ett ting med glas och ram. Det kan vara något mentalt- en bild vi ser inom oss.
Visuella kultur: I varje historisk tid har sitt eget sätt att se på bilder. Plats, rum och nationalitet har betydelse för hur vi tittar på bilden och var den har för betydelse. Visuell kultur handlar om hur olika tider, platser kopplas till olika kulturella normer och värderingar.
Visuella strukturer: Vad är det en bild vill förmdela (subkulturer, kultur, epok eller yrke)
Visuell läskunnighet: Om man är visuellt läskunnig kan man både tänka och läsa i bild. Men också själv kunna utrycka sig igenom det visuella. Elever måste kunna tolka och läsa av bilder på rätt sätt.
Hur kan vi pedagogiskt använda oss utav detta: I det pedagogiska kan vi använda oss utav detta genom att visa hur eleverna ska läsa av bilder gamla som nya. Genom att göra eleverna medvetna om hur de ska titta på en bild kan de avläsa enkla strukturer i en bild som exempelvis vilken tidsanda.
Sammanfattning av kapitel och den diskussion som förekom:
Kapitel 2 "Visuell kultur, fritidshem och skola": Handlar om fritidshemmet lövkojan och dess arkitektur. Kapitlet handlar om den ombyggnad som skedde på detta fritidshem och den skillnaden det blev efter denna ombyggnad. Ombyggnaden var mestadels positivt, då många utrymmen fick nya syften. Det som jag och hela klassen reagerade mest om i kapitlet som föll för diskussion var att rummen hade fått namn som "Dockis", detta störde många eftersom detta blir ett flickrum. Vi kom fram till att det bästa vore att döpa rum efter exempelvis färger. Då får inte rummet en viss betydelse på de viset som namnet "Dockis" får.
Kapitel 4"Kolla! Titta" Blickar och sexualitet": Detta kapitel handlar om barn och deras sexualitet. Hur elever målar könsorgan i skolan, hur de betraktar varandra. Hur elever utforskar varandra. Det som diskussionen hamnde i i klassen var om att elever ritar könsorgan i skolan. Många hade olika åsikter om detta. Vissa tyckte det inte var särskilt bra, medan andra tyckte det var helt okey att eleverna målade det. Det kom också upp på tal om varför elever väljer att måla könsorgan. Många ansåg att detta kunde bero på något som kanske har hänt. Det slutliga vi kom fram till var att en pedagog bör ha uppsikt över vad eleverna målar för något och att inget ska gå över styr.
Kapitel 5 och 6 "idoler och idolbeundrare och Barns bruk av kommersiella bilder": Dessa två kapitel handlade om ungefär samma sak och därför skriver jag ihop dem. Här handlar det om att elever beundras utav idoler och går runt och sjunger som en artist eller liknande. Vår diskussion hamnde på att dessa två kapitel var rätt orelevanta, eftersom de tog upp spice girls som exempel. Diskussionen blev därför inte särskilt stor.
Sammanfattning av boken: Boken i sig tyckte jag var lite gammal. Mycket av det som stog var det som hade hänt på 1900-talet. Annars hade boken väldigt många intressanta ämnen som jag bör tänka på som framtida pedagog.
Reflektion seminariet: Jag kände att seminaiet tyvärr var lite styrt utav Gunillas tankar och värderingar. Klassen fick tyvärr inte framföra allt vad de tyckte. Detta var synd d de uppkom flera intressanta diskussioner. För mig som inte brukar säga allt för mycket i större grupper blev de svårare att komma till tals då Gunilla tyvärr prata ner de vi sa.