Bilder i skolan

Bilder i skolan

Vid första anblicken anser jag att denna bok är väldigt rörig, men allt eftersom jag sätter mig in i boken blir den mer begriplig och lättförstålig. För mig som framtida pedagog kan detta ge mig tips och råd om vad jag kan ha för lektioner, men också hur jag ska tänka kring bildämnet. Boken i sig förklarar bildämnet ur olika synvinklar och ger också en hel del om hur jag kan använda bild i förhållande till andra ämnen.

Koppling till läroplanen

Boken är tyvärr väldigt gammal eftersom den gavs ut 2001. Idag går vi efter en läroplan som utgavs 2011. Jag kan finna utdrag ifrån läroplanen som utgavs 1994, givetvis finns det vissa likheter mellan den och dagens läroplan, men hade hellre sett att det fanns kopplingar till dagens läroplan. Något som jag tycker har varit bra med hennes bok är lektionstipsen om hur jag kan integrera ämnet bild med exempelvis geometri och No-ämnen. Här kan jag också finna paralleller som jag kan dra till läroplanen.

Koppling till bildkursen

Jag kan finna mycket likheter i boken om vad vi hittills har gått igenom. Mycket kan jag finna i början om olika ställningstagande om ämnet bild. Här kan vi läsa om problemet i skolan om att bild bara finns på schemat en enstaka gång/vecka men också hur vi kan lösa detta med hjälp av att integrera det med andra ämnen. Mycket utav det som beskrivs om övningar som kan genomföras har vi indirekt gjort i skolan då vi har gjort geometri övningar i form av bild på exempelvis navet.

Vad känner jag igen ifrån min egen skoltid

Jag har haft en väldigt stor bristvara på ämnet bild i skolan. När jag gick på grundskolan hade jag mycket vikarier och en kommun med låg budget som resulterade i halvdan undervisning. Därför kan jag tyvärr här inte känna igen mycket utav undervisningen som beskrivs i boken. Däremot på gymnasiet kunde jag se en massa likheter, jag läste här bild som estetisk ämne på naturbrukslinjen med inriktning djurvård. Här drog vi samman bild med djurvårdsämnena i form av att vi själva fick måla vårt eget djurhus och även måla inredningen i burar. Det roligaste vi har fått göra var att frisera kossorna och knäppa kort på dem och göra collage. Här kan vi se den här bra integrationen och lite om det som beskrivs måste göras i boken. Det finns inte ens chans att lära sig bild om det inte blir en blir en kontinuitet i det.  Detta är precis vad Karlsson och Lövgren (2001,s.15) beskriver om att bildämnet måste vara stabilt och ha en väl byggd struktur och att ämnet ska liknas med andra ämnen med målsättning, studier och reflektion.

Vad vill jag använda i  min egen undervisning

Jag vill få min undervisning som den var för mig på gymnasiet. Men också kunna använda mig utav olika teman som beskrivs i boken. Att arbeta temainriktat är ett bra sätt att lära sig, men också kunna knyta an till många ämnen i skolan samtidigt. Att arbeta i teman kan jag tänka mig att göra för mina framtida elever på både fritids och på skolan.

Estetisk lärprocess

En estetisk lärprocess är när eleverna arbetar med sina olika sinnen och lär sig på fler sätt än enbart teoretiskt. För att något ska få kallas en estetisk lärprocess måste eleverna använda mer än ett sinne. Genom detta får eleverna använda hjärnan på mer än ett sätt. Karlsson och Lövgren (2001,s.15) skriver om att vi de vill se mer ämnesöverskridande undervisning med bild. Detta ger eleverna mer sammanhållen skola. Genom att de får utrycka sig estetisk och arbeta med den estetiska lärprocessen i de olika estetiska ämnena i skolan får de en större bild utav ämnet än bara den teoretiska biten.

Jag kan hitta estetisk lärprocess i många sammanhang under min verksamhetsförlagda utbildning. Det jag kände dock som var ett stort dilemma var att pedagogerna visste inte hur de skulle arbeta med det estetiska. Till viss del var arbetet styrt i undervisning och till en annan del var det fritt skapande. Karlsson och Lövgren (2011,s.19) diskuterar detta vägval mellan undervisning eller fritt skapande. Här beskrivs det att fortfarande är en stor del utav traditionen kvar i bild att det ska vara fritt skapande. Bilden blir som ett ämne som känns kravlöst. Jag kunde känna detta under min verksamhetsförlagda utbildning att läraren inte visste hur hon skulle arbeta med bilden. Skulle hon visa eleverna hur de skulle rita pengarna i matematikboken eller skulle hon låta dem måla fritt. Ifrån min egen skolgång under högstadiet då bild var bild och teoretisk var teoretiskt och om det skulle skapas eller målas något under den teoretiska biten var det inte så noga.

Jag skulle vilja arbeta med estetiska lärprocesser på ett konkret och bra sätt. Eleverna måste känna att det kan få skapa i de olika ämnena i skolan. Det är ett viktigt ämne och när en lärare inte tar ämnet på allvar blir det lätt bara måla lite där ”bara” och sedan gå vidare till den teoretiska biten.

Jag kan bara hoppas att bilden blir ett ämne som i framtiden anses som ett lika viktigt ämne i skolan som exempelvis matematik.

Referens

Karlsson, Sten-Gösta & Lövgren, Staffan (2001). Bilder i skolan. Lund: Studentlitteratur