Bildskapande i förskola/skola

Bildskapande i skola och förskola av bendroth Karlsson

Bildpedagogisk tillbakablick

Det som tilltalar mig mest är kapitlet om en bildpedagogisk tillbakablick. Bendroth Karlsson beskriver här en historisk överblick om vad som har hänt genom historien och hur bilden har utvecklats i skolan. Genom att veta vad som har hänt genom historien kan jag som framtida pedagog välja att förändra saker och ting som tidigare inte har varit bra.  Jag kan också bli historisk inspirerad till nya idéer eller ta efter det som har varit.

Lärarprojekt

Bentroth Karlsson (1998, ss.64-65) har tagit del av lärarprojektet Vårbilden och elevprojektet Grottmålningen. Dessa två projekt sker lärandet genom styrning. I projektet vårbilden kan vi se att läraren tar hand om lärandet och vill lära eleverna något om våren och tar därför kommandot. Bentroth Karlsson (1998,s.59) beskriver att i projektet grottmålningen låter hon eleverna experimentera, men faller detta utanför det som läraren själv har tänkt sig styr hon eleverna i rätt riktning.

Bentroth Karlsson (1998,ss.167-168) har tagit del av ytterligare projekt och beskriver om projekten Min finaste leksak – ett avbildningsprojekt och vikmålning- ett bildprojekt. I dessa två projekt kan vi se en stark guidning. Här kan vi se att läraren ger ut en uppgift Min finaste leksak och visar hur eleverna hur de ska göra och påvisar att uppgiften är obligatorisk. Om eleverna blir färdiga med denna uppgift får de gå vidare till steg två vikmålning som blir som en ”belöning” om de har klarat av första uppgiften. Den första uppgiften Min finaste leksak är eleverna hårt styrda och i Vikprojeketet blir eleverna starkt guidade. Läraren vill i detta fall att eleverna ska komma ifrån den klassiska bilden och därför styr hon dem till andra uppgifter.

Bentroth Karlsson (1998,ss.179-180) har även tagit del av projektet Att rita en nallebjörn, Blommande syrener och Bromålning. I dessa projekt tre kan vi se lätt guidning. Dessa tre projekt är väldigt lika, eftersom att läraren guidar igenom eleverna igenom uppgiften. Detta är mera fritt skapande än de tidigare projekten.

De två sista projekten är Gubbteckningen - ett diagnostiskt projekt och Kamratporträtt ett bildprojekt. Bendroth Karlsson (1998,s.191) beskriver Gubbteckningen som ett styrt lärande. Elever får en uppgift utan guidning, utan uppgiften är helt styrd efter vad läraren vill ha för slutresultat.

Det sista projektet som Bendroth Karlsson (1998,s.204) beskriver om är Kamratporträtt. Detta projekt är mittemellan guidning och styrning. Läraren styr inte eleverna fult ut, men guidar inte heller eleverna igenom hela uppgiften. Här får eleverna tänka lite själv under uppgiftens gång.

Bendroth Karlsson (1998,s.208) beskriver att dessa projekt har inspirerats utifrån det som står i läroplaner och i FN:s barnkonvention. Här beskrivs det att alla barn ska få skapa.

Skillnad att arbeta i förskola/skola

Den stora skillnaden som Bendroth Karlsson (1998,s.208) beskriver om att arbeta i projekt i förskola respektive skola är att det ska vara mera lekfult i förskola än vad det är i skolan. Men också att aktiviteterna är mer styrda i förskola än vad det är i skolan.

Elever med annan etnisk bakgrund

Bentroth Karlsson (1998, s.43) menar att en pedagog precis som alla människor har en föreställning om vad konst är. Denna föreställning kanske inte stämmer överens med den som alla elever i en klass har. Vad konst är för oss är beroende av vilken kultur vi har och vad våra livserfarenheter är.  Därför bör en pedagog ha större perception inom konsten för att kunna acceptera de skilda verken som framställs i skolan. 
Bentroth Karlsson (1998. s.211) berättar om att alla elevers skapandeprocess skiljer sig beroende av vad vi tidigare har varit med om. Jag tror att elever har fått olika fortsättningar beroende på vart vi kommer ifrån. Här i Sverige har vi allt material i världen att tillgå, men detta är inte fullt möjligt i alla länder, därför påverkas elevers skapande runt om i världen.

Reggio Emilia

Ur ett historiskt perspektiv tycker jag att en stor radikal förändring är när Reggio Emilia presenterades för första gången. Bendtroth Karlsson (1998,ss.27-28) beskriver Reggio Emilia utifrån att barnen har hundra olika språk. Detta innebär att barnen får problem att lösa utav pedagogerna, dessa problem får de lösa med hjälp av olika redskap som de får utrycka sig med i olika medier. Dessa medier är inte enbart ord utav bilder och drama. Denna filosofi har varit stor inspirationskälla i många år.
 

 Idag kan vi fortfarande se att det finns skolor/förskolor att placera sina barn i som utgår ifrån denna filosofi. Jag anser därför att detta har haft en radikal förändring på hur vi kan undervisa i bild.

Referens

Bendroth Karlsson, Marie (1998). Bildskapande i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur